USA och livet där

Det började bra, William var ledig från skolan så vi var hemma och lekte och hade playdate planer efter lunchen. Men eftermiddagen blev inte alls som planerad.

När jag skulle göra min lunch så slant ja med kniven så att jag skar mig själv i fingertoppen. Jag trodde det bara var en lätt skåra men när jag höll det under vattnet så såg jag att de var lite värre än så. Jag hade skurit igenom ena sidan av toppen utav fingret så huden och kanten av nageln hängde bara fast i ynka millimetrar. Usch!
Det forsa blod och jag började få smått panik och undrade vad i sjutton jag skulle göra. Jag ringde min underbara vän Johanna för att få lite råd men så fort hon hörde orden kniv, finger, blod, vet inte vad jag ska göra så sa hon att hon åker på direkten. Så hon var hos mig tio min efter och hjälpte mig att få tag i mina värdföräldrar. Eftersom W var hemma och vf på jobbet så var Johannas Värdmamma en ängel som kunde ta emot W hem till henne så för honom var det som en playdate med deras barn.

Iväg till sjukhuset i Stamford, in på akuten vid ett-tiden. Lång väntan, kom till nästa stopp där det var betalning och skit, kvinnan säger att min försäkring inte gäller för att det är en travel insurance så drogs 320 dollar på mitt svenska kort. Vidare in till en doktor som skickade vidare till en annan doktor som var den segaste någonsin.
Till slut började dom iaf förklara vad deras plan vad och det var att lägga i lokal bedövning i fingret och sen sy på toppen av fingret.

Det tog nog en timme från att hon först la i bedövningen till att hon gjorde det hon skulle göra. Sen så visade det sig att det troligtvis inte skulle fungera att sy fast biten igen då den inte skulle få något blod så istället så klippte hon av biten från fingret. Så där bredvid min hand låg en liten bit av min nagel och mitt finger... ohh var så nära på att svimma men min ängel satt bredvid och höll mig i handen. Bästaste Johanna!

När biten väl var borta så slutade det inte att blöda. Dom la på bandage efter bandage och tröck och tröck. Vilken smärta!! Efter fem och en halv timma på sjukhuset kom vi därifrån. Min LCC kom dit på slutet också för hon hade pratat med min vm som hade blivit så arg att min försäkring inte hade funkat så hon kom dit och skällde ut sjukhuset som hade gjort helt fel att tagit betal av mig eftersom min försäkring visst gäller där! Tur att hon kom dit och rädde ut det så att jag kan få de mesta av pengarna tillbaka!

Mina världföräldrar som båda hade kommit hem senare på eftermiddagen för att ta hand om W var väldigt omtänktsamma och snälla när jag kom hem. Jag var helt slut och fortfarande i chock men hela situationen blev så mycket bättre av att jag hade Johanna med mig. Jag vill ge henne så mycket för det och jag kan inte sluta säga hur glad jag är att jag har henne. Johanna var helt klart min hjälte under dagen och jag hade inte klarat av det utan henne!