Sjukaste känslan...
Jag packar ihop mitt liv här borta.
Ner i resväskan eller ner i sopporna åker allt som har varit mitt liv i ett år.
Snart ges det över till en annan person, som tar över mitt rum, min familj - typ mitt liv.
Hur sjukt är inte det?!
Men något som också är sjukt är att jag gjorde ju exakt samma sak förra året när jag kom. Då var det jag som kom och tog över rummet och skickade ner den tidigare au pairen i källarn. Herregud, Emma S jag förstår nu hur det känns. Jag har tillbringat hela kvällen med att rensa mitt rum, fällt någon tår och skrattat för mig själv av minnen som kommer upp av saker man samlat på sig. På onsdag eller torsdag - beroende på hur snabb jag är, flyttar jag ner till extra sängen nere i källaren och sen på fredag förmiddag kommer den nya au pairen som lustigt nog också heter Emma.
Det är så sjukt mycket jag måste få gjort tills innan resan och jag känner att det finns typ INGEN tid för det. Den här veckan är jag bara ledig två timmar under dagarna då W är på halvdagscamp, sen nästa vecka kommer vara full med att "lära upp" E och sen syrran som kommer till mig på måndag (JAAAAAAAA). Men har jag klarat av ett helt år med utmaningar så ska jag nog klara av två veckor.
Mitt rum är totala katastofen just nu. Vad ska sparas?! Vad ska slängas?! Vad ska med på resan?! Vad vill jag ha med hem men helt onödigt att packa ner?! Vad kan vara bra att spara till Emma av de saker jag inte behöver?! usch så många uttröttande frågor...
Ner med alla bilder och minnen. Jag gör plats för ett nytt år fullt med äventyr!
Kommentarer
Trackback
